i arton minuter är jag oövervinnerlig.
gå fem minuter,
jogga en minut,
gå fem minuter,
jogga en minut,
gå sex minuter.
jag tror inte att folk förstår
storheten i mina korta intervallpass.
"ska det där likna träning?!"
"vad är två minuter joggning att komma med?"
det är två minuter mer än jag annars klarar av.
det är arton minuter av hatkärlek
och det är en hel dags stolthet och segerkänsla.
för varje gång jag klarar av min intervallträning
vinner jag den stora kampen mot min onda kropp.
jag vinner mot värken
och jag vinner 18 minuter av oövervinnerlighet.
det är stort.
kommentarer
postat av: Sara Björk
Bra gjort, jag kämpar lite med jogging också, har en rygg som sätter emot, men bara att kämpa på =)
Svar:
Karolina Håkansson
trackback